lördag 22 augusti 2009

På sjätte dagen skapade Angelica...

Eller nä, jag har semester från skapandet tror jag *ler* Däremot är det sjätte dagen på flytet - och det går! Jag klarar det! Men det är jobbigt, det ska gudarna veta.
Jag tänker, funderar, analyserar och oroar mig. Antar att dieten skapar en hel del oroligheter. Jag blir lite nere emellanåt. Men, jag ska inte klaga - det finns de som har det värre!

Jag har iaf tagit fram lite papper och foton som förhoppningsvis ska bli till en LO, till Magdas utmaning denna månaden. Men jag har fan inte ro att sätta mig ner och scrappa. Dock kan jag sitta.. jaja, alltså jag kan sitta hur länge somhelst, men det blir mest att jag glor på datorskärmen eller in i väggen.. *ler snett*

*suck* Vilka i-landsbesvär jag har va?

Idag har jag varit lite extra aktiv dock - har varit ute i trädgården. Klippt ner buskar & träd som en besatt. Jag kan inte sluta klippa då jag väl börjat (så anlita inte mig som frisör om du inte vill ha jäkligt kort hår!)... Terapi kan det kanske kallas?

Just idag är det bara 23 dagar kvar. På måndag ska jag in till lasarettet och lämna en jäkla massa blod, så provsvaren hinner bli klara innan op. *hua*, gillar inte alls sprutor! Och det värsta är att man ska ta sju sprutor efter operationen - på egen hand!!! My god! Hur ska jag fixa det? Och mannen min vägrar göra det då han är minst lika spruträdd. Jag ska även ta en spruta dagen innan operationen - någon frivillig? *ler*

Lite svammel så där från mig till er...

För att inte ha helt tomt på bilder i bloggen, bjussar jag på en bild av sötnosen:







12 kommentarer:

Pysslingen sa...

Oj, vad många sprutor du måste ta och på egen hand dessutom, låter inget vidare. Men om du hade bott lite närmare så hade jag kunnat hjälpa dig, har ett förflutet inom sjukvården.

Klart att det kommer tankar och funderingar, det är ju en livsomställning du står inför. Men det klarar du!!! Önskar att jag hade samma målmedvetenhet.

Kram på dig!

M sa...

Vännen, vilken kämpe du är! Och klart man kan kalla det i-landsproblem, men det är inte mindre jobbigt för det! Du får tänka att det är en kopp varm choklad med grädde som du dricker, eller nått annat gott ;) Ett glad vin kanske? Varmt vin :)

Det där med sprutorna låter ju jättespännande :) Jag funderade på att läsa till läkare och är sådär överintresserad av allt som har med det att göra. Skulle gärna hjälpa dig att ta dom :) Du ska inte upp till sthlmstrakten efter operationen ;) Men jag skulle nog också ha väldigt svårt att ta på mig själv. Du kommer vara sådär stencool sen efter det här, klara sy dina egna sår och sånt ;)

Det är ju en stor försändring det här som du ska, och går, igenom. Klart det kommer kännas tungt och motigt ibland. Då skriver du bara det i bloggen så lovar jag att peppa och heja allt vad jag kan!

Kram på dig och heja med flytet!!

|Linda| sa...

Vad duktig du är som kämpar på så bra.Nej jag förstår att du är lite "nervös/spänd" över sprutorna, det hade jag varit med kan jag säga.

Och vilken sötnos du visar allra sist!

Lycka till!! kram!

Linda Horn sa...

Vännen, om jag bara kunde hjälpa dig!!! Jag skulle ge dig sprutorna utan att tveka!! Jag tycker inte om att ta blodprov, men det har nog med att göra att jag är så extremt svårstucken. Men att TA blodprov, eller ge sprutor, var inga som helt problem!! Läste till undersköterska när jag var ung, har aldrig jobbat som det sen, men det är hiskelig bra allmänbildning när barnen kommer med småkrämpor. Och även om jag var aldrig så spruträdd, så skulle jag hjälpa dig ändå, bara för att hjälpa just dig!!!

Lycka till med flytet, du är enormt duktig!!! Känner du dig riktigt nere, och vill prata, så är jag lätt att hitta på eniro!! ;-)

Kraaaaam! (PS: söööötnosen Kiara ser vi gärna fler bilder av!!!)

Pernol sa...

Hallå bruden!
Stackars dig som måste ta så många sprutor! Du är en kämpe! Jag gillar heller inte sprutor och skulle för mitt liv inte palla med så många. Men jag antar att måste man så måste man...
Tack för dina kommentarer i min blogg! Det är alltid lika roligt att läsa dem!
Lycka till med operationen!

kjaaaaaam Pernilla

PS: PIF-ja tack! På 365 dar ska jag väl kunna få ihop nåt!

M sa...

Ja vi får stötta och heja på varandra. Det går ju upp och ner. Vissa stunder känner man sig stark och andra är man bara nere på en svart botten. Kan tänka mig att det går på samma sätt för dig. Upp och ner!

Du, vilken söt hund du har! Fler bilder :)

När du känner dig nere är det bara att läsa alla kommentarer du får! Vilken omtyckt tjej du är! :) Ta till dig det, bara suuug i dig allt för det behöver man när man är nere!

Tre djupa andetag och upp med hakan, du kommer klara det här galant! Och tänk vad spännande det blir sen med operationen! Är glad att jag inte ska gå igenom det själv, men ska bli spännande att följa någon annan :) Och som sagt, du kommer klara det precis hur bra som helst. Sprutor kommer vara värsta barnleken sen. Du har ju fött 5 barn, herregud du klarar ju precis vad som helst :)

Kram på dig! Och lova att säga till när det känns nere!

Susan sa...

Jag håller med M här ovanför. Du klarar ju precis vad som helst! ;)
Håller tummarna och tänker på dig.
Kram!

Anna S sa...

Vad duktigt du är som kämpar på som du gör! Och usch, vad jobbig det låter med sprutorna... Hade gärna hjälp dig men jag är så fruktansvärt rädd för sprutor, om inte fobi, så väldigt nära. Lyckades nästan svimma på en naturkunskaps lektion när vi skulle ta reda på vår blodgrupper, men som tur var upptäckte en av mina klasskamrater det och fick ut mig från klassrummet i tid ;) Så när du ska ta dina sprutor får du väl tänka att "nu ska jag INTE vara lika mesig som Anna, för det här är nog inte så farligt EGENTLIGEN!" ;) Kanske funkar? Eller så tänk på hallonsaft... Min kompis följde med mig när jag skulle ta spruta i skolan i sexan och höll ett förvirrande tal om hallonsaft. Vips, så sa skolsystern att det var färdigt! Annars kan du ju alltid lova dig själv en fin present om du klarar det. Det kan också underlätta det hela lite ;) Men det bästa är nog ändå att försöka att inte fundera för mycket på det innan (jag VET att jag är fel persom att säga det ;) ), så att du inte hinner bygga upp någonting för stort och omöjligt när det väl är dags.

Lycka till min vän!
Ha det gott!
Kramar Anna

Lotta sa...

Underbara vän. Det du står inför är så stort... och flytet ÄR jobbigt... om det går väldigt upp och ner i humöret så prata med dietisten... jag fick äta lite kycklingfilé varje kväll för att jag helt enkelt inte funkade på jobbet eller hemma. Men jag gick ändå ner nästan 6 kg på 3 veckor så det funkade ju iaf.
Det ska bli så roligt att följa dig på din nya stig som du klivit in på.

Och tack du fantastiska människa för den fina KAOS:en jag fick med posten i fredags. Har inte hunnit fota... men så fort jag mår bättre efter gårdagens/nattens/morgonens kräftskiva så ska jag göra det. :-)

Kram
Lotta

Helén sa...

Vad duktig du är, Angelica!! Förstår att det måste vara en kamp hela tiden, men varje dag du klarar är ju en dag närmare målet!
Jag hade gärna hjälpt dig med sprutorna om jag bott närmare, ge sprutor är kul! *skratt*

Kram Helén

sandra sa...

Hej vännen!
Åh vad jag har varit dålig på att besöka dig i sommar, det har varit fullt upp här....er att du har fått operationstid, spännande! Jag står själv här och känner mig helt desperat, jag orkar inte med min kraftiga övervikt längre och inte många av alla miljoner dieter jag har provat har fungerat=( Har du lust att berätta lite mer hur det hela fungerar får du gärna maila mig( klicka bar på brevlådan) Hur gör man från första början? kostar det ngt? risker mm,jag känner mig verkligen desperat.

Men du vad lilla vovven växer=)Det är samma här, Sally har blivit en riktigt stor men envis liten fröken;P

Ha det så gott så länge!

Kramisar Sandra

pysselninjangittan sa...

Dutti dej, de kommer att gå fin fint.
min systerdotter är helnöjd. Hon ska även få en OP i februari då tar de bort överflödet.