CC med CountryScrap - bidragen

CountryScrap kör en CC nu - första gången för mig, och det är skitkul!!

Jag lägger de nyaste överst i inlägget...


Ett kort som inspirerats av Pariserhjulet..

Hrm.. Hur jag då har inspirerats av Pariserhjulet..? Ja, jag är ju lite långsökt av mig - men jag börjar tänka på pariserhjul --> vattenhjul --> vattenfall --> vattenfallskort...
Och sen är ju då formen rund - som ett hjul.. ;-)

Detta kort är till en monokromatisk utmaning i bruna nyanser...:


Detta är efter en grymt fin skiss, tyvärr ett snabbscrappat kort, men, men..:


Här var en utmaning som skulle gå i vänskapens tecken, fri tolkning, så jag gjorde två spegelvända tavlor där väninnan ska få en av dem:




Sen är där en barntävling - och alla mina tre stora skulle visst vara med, jag är såå stolt över mina scrappande barn!
Först ut är Charlies kort:


Sen har vi Jennifers kort:


Och slutligen Melindas kort:

Här är en layout till en vintage-tävling:

Kladdade på crackle-lack på fotot - himla cool effekt, riktigt slitet!

Detta är till en utmaning som buygger på att det är RAK-vecka och då skulle vi göra en KAOS (Mottagare är än så länge hemlig ;-)):



Och här var det ett AllaHjärtansDagkort:


Både motivet och hjärtat är stämplat på cernitlera - visst är det coolt?! Och hmm.. mannen gillade kortet - need I say more??? ;-)



Ett bidrag till något altrat i vintage, det blev en whiskeybehållare för min del:










Och detta bidraget var då man skulle följa an skiss:





Detta bidraget är till en tävling där man skulle skapa en altrad AllaHajärtansDag-gåva. Jag gjorde en brevlåda för kärlekspost som jag tänker mig är utmärkt till ett par som ska gifta sig.. ;-)






Andra bidraget är till en tävling där man skulle göra ett kort med en annorlunda vikning, annars fri tolkning. Och jag gjorde då ett kort med gangstertema - läckert tycker jag!





Kommer fylla på efterhand att bidragen blir färdiga!

Kraaaam
//

Altrad tavla och sinnesstämning...

Okej, känner mig lite bättre idag, men fy vilken tuff vecka det har varit... Måndag & tisdag spenderades stortjutandes, mestadelen av dagen, i soffan. Det är så mycket som kommer upp till ytan i dessa stunder... Saknaden efter en pappa (han finns, men vi har ingen kontakt - mitt val), mina syskon på den sidan, den ovissa framtiden, att känna sig som världens sämsta mamma och fru - ja precis allt som är jobbigt kommer upp till ytan - på en och samma gång.
Tyvärr hör det väl till min sjukdomsbild att jag antingen är personen som jämt är glad, med ett brett leende på läpparna som ständigt förkunnar hur bra jag har det.. Eller så är jag personen som är så låg, så låg, med en känsla av värdelöshet, att vara i vägen och inte duga till något öht.
Jobbigt - men vad kan jag göra mer än att genomleva det?

Det jobbigaste är nog vetskapen om vad mina barn och min man får gå igenom.
Ett exempel som får mig att förstå hur min man genomlider detta är när han häromkvällen kom hem efter jobb och hittade mig sovandes i soffan. Jag är ganska väck av medicinerna så när jag väl har somnat så är jag en aningens groggy i det tillståndet. Han försöker väcka mig för att få in mig i sängen och samtidigt frågar han, med orolig röst, om jag tagit fler tabletter än jag borde?
Då reagerar jag inte - är ju så väck - men på morgonen kommer jag ihåg hans fråga, och då slår det mig - Gud, vad jobbigt detta måste vara för honom! Denna ständiga oro för om jag ska finnas där när han kommer hem, ska jag vara glad? Ledsen? Låg? Nere? Levandes...?

Så ont det gör i mig då jag tänker på vad han går igenom... Och jag försöker förklara, men det finns inga ord som kan övertyga. För det har ju visat sig att jag hamnar i denna sinnesstämning, utan förvarning, även innan.

Jag har iaf fått svar från praktikplatsen att jag är välkommen dit, har också pratat med min handläggare som lovat mig förtur i kön till den grupp som handlägger dessa ärenden. Så nu är det upp till den däringa gruppen att bedöma om jag är arbetsför och om de vill betala för min praktikplats.. Denna eviga väntan.. Och inte kommer det vara klart till den 2/2 då jag blir utförsäkrad - så hur ska vi göra med inkomsten?
Vågar inte hoppas på nånting.

Innan jag sjönk i måndags hann jag altra en tavla med ett citat från Nalle Puh. Ett citat som är till mig själv - för detta är något jag säger alldeles för ofta till mina barn:


Canvastavlan köpte jag för en billig peng på Ullared, har klätt den med cardstock, stämplat dit texten och dekorerat med blommor, fjäril, minirosor, en hemmagjord swirl och ett vitt lövband.


Visst är fjärilen vacker?


Älskar mina blomstersamlingar!


Swirlen blev snygg här tyckte jag, lite läckert när den sticker ut från tavlan..

Ja, det var allt om mig, mitt gnäll och mitt senaste alster.. ;-)

Mitt allra finaste alster - tror jag iaf! ;-)

Har gjort en spegelbyrå - helt från grunden! Jag har vikt askar & höljen helt på egen hand, klistrat ihop dem, satt fast en riktig spegel mellan två kartongbitar och sen klätt in hela skönheten i snygga, bruna, murriga toner!
Gud vad nöjd jag är! Och stolt!
Har också lagt in den i SvenskScrapbookings altertävling.


Vilket jobb det var! Tog mig fyra dagar att få ihop den! Den är rätt stor, i scrappmått iaf! Ca 30x45 cm.


Runt spegeln har jag stämplat "Mirror, mirror on the wall..." med StaZon.


Tyckte det blev så snyggt med blombuketten och ett ihoprullat bibelblad mitt på byrån.


Närbild på buketten - bortse från hårstrået, det är bortplockat nu... ;-)


Hjärtat är av cernitlera som jag stämplat en kärlekstext på.


En blomsterhög med bibelblad & TH-rundlar (vet inte vad de heter..?)


En till blomsterhög med läcker fjäril o koppar, bibelblad och sååå snygga blommor!


Här ska jag väl få plats med en del av mina smycken tänkte jag! Askarna är i nästan samma storlek som de stora tändsticksaskarna.


Sedd från ena sidan...


Och sedd från andra sidan!

Ja, jag är alltså toknöjd! Och den passar så bra i vårt sovrum - som också går i mjuka, bruna toner!

Det var alles från mig - för tillfället! ;-)