Tre kort har jag hunnit med! Wow, impad av mig själv...!

Hann med att göra tre kort idag, och jag är totalimpad över min kreativitet! Det var längesen jag gjorde mer än ett kort på rad (och vilken rad va? Med ett kort?!). Men så har jag också en vänlig själ "out there" som förser mig med inspiration till just dessa stämpelmotiv. Tingturastämplarna är man bara tvungen att älska, det går liksom inte att göra annat. Jag är iaf totally in love i dem!

Detta kortet ska gå till en tjej som precis startat lite buisiness och jag önskar henne ett stort lycka till, av hela mitt hjärta!

På den lilla skylten står :"Om du var en blomma och jag var en ko..., skulle jag äta upp dig för du är så go!". Skylten är gjord i krympplast (också något jag hittade i mina gömmor!).

Lite upphöja effekter..

Detta kortet ska ut i butiken tänkte jag. Vet inte om det syns, men hjärtanen har jag fyllt med rosa "Funflock". Lite sammetsliknande känsla.

Effekterna...

Här är min favoritstämpel av dem alla, den är så jädrans söt! Här har jag också använt funflock på hjärtat, har klippt ut handen så den ligger lite uppåt, ovanpå hjärtat liksom. Detta ska nog också ut till butiken, har inte bestämt mig än!

Effekterna här också...

Annars har det varit en ganska trevlig helg. Vi hade vännerna på besök igår, deras dotter (Melindas bästis) sov över här och vi vuxna satt och snackade med lite öl och tilltugg (nä, alltså vi snackade med varandra, ölen och tilltuggen hade vi till att dricka & äta...) En trevlig kväll som avslutades lagom vid halvtolv.

Jag och väninnan (vi är rökare bägge två och sitter mycket i uterummet, medans våra män är musik- och datornördar och sitter inne i soffan och pratar om det..*ler*) började prata om det här med bipolär 2 och hon berättade om en dokumentär, eller rättare sagt ett program med Malou. Malous bokhörna som går på TV4 på förmiddagarna, som hon då hade sett på och försökt få tag på mig för att jag också skulle se det.

Det handlade nämligen om Ann Heberlein och hennes bok "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva". Ann H är en person med diagnos mano-deppressiv, bipolär 2.

Jag satte mig vid datorn för att leta upp programmet på TV4 Anytime och sen var jag fast.

Det var som att komma hem. Hon var jag, det var min beskrivning av livet. Och även episoderna när allt startat och vissa grejer hon gjort i vissa åldrar - det var jag. Jag nästan grät när jag såg det eftersom det är så rätt.

Det var också detta min väninna känt igen då hon sett programmet - hon kände igen mycket som jag sagt nästan likadant. Lite läskigt, men så skönt att inte vara ensam och att ha en vän som tror på en och ser det jag inte alltid ser.

Hennes bok ska jag köpa så fort det trillar in lite mer cash, den verkar jättebra och det lilla jag läste i den (på en sida på nätet) var också så där läskigt jag.

Det, mina vänner, var min helg. Imorrn är det en ny vecka som jag startar med ett samtal hos min beteendevetare. Och idag är det bara fem (5!) (Imorgon 4!!) dagar kvar tills Kiara flyttar hem till oss! Vi ska försöka hälsa på henne på tisdag och sen ser vi henne på fredagmorgon nästa gång!

Nu ska jag sätta mig i soffan för att umgås lite med mannen (han tittar på ishockey och jag stämplar samt målar motiv! *ler)

Ha de gott, må väl och tack för alla goa spår ni lämnar efter er!