torsdag 9 april 2009

Award och människors otroliga godhet =)


Jag har fått min första award av sötaste Lotta! Kan man bli annat än glad?? Nääää!! *supermegaglad* Vet förstås inte om jag kan hålla med om att min blogg är speciellt "fabulous"? Jag har ju inte hajjat än hur man får bloggen sådär snygg på sidorna som många andra bloggare har det. Ni vet - lite scrapsnyggt sådär med rosetter, bling och swirls. Jaja, bloggen har ju sin huvudfunktion i inläggen och det är väl det viktigaste! =)

Vem som ska få förära denna award vidare får jag återkomma med, måste tänka till lite då jag egentligen skulle vilja ge den till alla "out there"! *beslutsångest*




Jag scrappade en hel del igår. Fick min underbara PIF-vinst från Cia (Stort tack för alla fina sakerna - sååå fina!) plus ett enormt överraskningspaket från en ny vän här på nätet, vet inte om jag får lägga ut vem hon är, så jag får återkomma med den avslöjelsen. =) Men det där med PIF får ni lägga på minnet för det kommer ju komma en här på min blogg alldeles strax och då måste ni ju bara delta! Sådetså! =)

Iallafall så blev jag så sugen på att scrappa efter alla goa och uppmuntrande mail och kommentarer här. Och nog scrappade jag alltid... Fick ihop till totalt sex kort på mindre än ett dygn och det är nog rekord från min sida! =) Utmanade mig själv med både färger, design och dekos, så det är inte de "vanligaste" korten jag gjort, för egen del alltså.


Och vet ni en annan sak? - Jag har kommit fram till att scrappare är en speciell sort. Jag vet inte varför, men nog är ni speciella alltså, på ett positivt sätt, för sällan har jag stött på sådan vänlighet, uppmuntran och godhet bland andra människor. Ni anar inte hur många som hört av sig till mig via mail och PM. Jag blir ju lite rädd att mina inlägg ska ses som "buhu, vad det är synd om mig då, buhu, bäst du skriver något snällt till mig eller t.o.m skänker mig något.. buhu, snyft, snyft.." Men jag är bara jag. Och det som gör mig till jag är både goda och dåliga erfarenheter. Erfarenheter jag faktiskt inte skulle vilja vara utan (mer än när man befinner sig mitti dem, inte efter att de gått över iaf..) =)


Ska berätta en sak som hände för snart ett år sen.

Jag hängde på Bröllopstorget.se en hel del, inför vårt stundande bröllop i augusti-08, och träffade på alla möjliga sorters "brudar".

En av tjejerna (A), skrev ett inlägg på BT och berättade om jävligheternas jävlighet. Det var helt ofattbart vilken otur de haft med bröllopsplanerna. Extraräkningarna bara öste ner, saker pajjade, bilen strulade, mm, mm och A var helt förtvivlad över hur hon skulle reda ut allt. Det var liksom inget rop på hjälp - bara ett sätt för henna att ösa ur sig. Det kändes äkta och ingen självömkan där inte.

En annan tjej (V) på BT gjorde ett litet inlägg med en önskan om hjälp till A (och det visade sig att A bodde bara ett par mil ifrån mig). Hela Sverige engagerade sig och A fick emotta scrappade menylappar (av sötaste Lillnettan!), sidensnören, bröllopsprylar, mm. Hon fick t.o.m gratis tårtor av en cateringfirma. Jag och V erbjöd oss att hjälpa till på bröllopsdagen och så blev det.


Det var verkligen inget offrande för min del, jag hade så underbart kul med V och vi lyckades få A's bröllopsdag till en riktigt lyckad dag. Vi fixade med dukningen, dekorationer, la upp mat och serverade, fixade skumpa och drickat, disken och all allmän service till folket. Vi fick dessutom ynnesten att få vara med i kyrkan och se bröllopet live (vilket var oehört spännande eftersom både jag och V själva skulle gå den vägen snart). A och hennes släktingar var så glada och tacksamma och det var belöning nog.


Efter den grejen kom det massa med bönerop på BT, det var så uppenbart att vissa fiskade efter samma gratishjälp som A fått, men det som A lyckats få är det nog inte många som får uppleva.

Men nu tror jag att jag är där.

Jag får ju uppleva precis all den godhet som A möttes av. Och jag känner mig hedrad. Menar inte med att höja mig själv till skyarna (märker ni hur skraj jag är för att bli missuppfattad? =)), men jag får ju uppleva så goa saker dessa dagarna och då vill jag passa på att njuta av det så länge det vara. Detta är en av livets goda sidor och för en gångs skull känner jag mig välkommen dit! =)


Nä, nu ska jag banne mig scrappa lite till *galen* =)

Önksar er alla en trevlig Påsk med mycket vår, scrap och ägg! *mums!*



Tjingeling!

/

Angelica

8 kommentarer:

Karin sa...

Jag tycker oxå scrappare är en speciellt folk.. Vänliga, hjälpsamma & uppmuntrande..& framför allt GLADA! =) Visst är det härligt !

Önskar dig en glad påsk!

kramis!

Mita sa...

Vad sa jag igår? "What goes around comes around"... Du gjorde för den tjejen vad jag gjorde för dig!
Diggar dig, du é störtskön! Lapa i dig bara! Påskkram Mita

Lena50 sa...

Kram gumman och en Glad Påsk!!!
Du är värd alla värmande ord!!!!
Och så sant, det man ger,får man tillbaka tusenfallt!!!!!
Kram Lena

Cyllan sa...

Hej på dej!

Läste att du också ville piffa till din blogg som vi andra har gjort. Det är inte alls svårt. Om du tittar in i min blogg så sitter det ett namn i vänter hörn syns lite dåligt p g a bandet som finns i överkanten.
Klicka på namnet och du kommer till stället där du hittar Free backgrounds (står så på en flik där du ska klicka) Lycka till med att hitta något som passar ditt kryp in
Ha et trevlig påskhelg
Kram C

Kamilla sa...

Japp, jag håller på dig, stylad blogg e inget för mig, det är innehållet som räknas, våga vägra pimpa bloggen ;) (sedan till sanningen hör att jag är lite rädd för dem, för jag har hört att det kan komma virus med dem, men det är inget som jag vet utan vad jag hört)
Vilken solskenshistoria på BT och jag kan förstå att oärliga människor började fiskeriet :( men visst är vi scrappare one of a kind!!
Och var inte rädd att bli missförstådd vännen...det blir du inte :D *kramar om*

Scrap away bäjb!!
Vi ses väl på blåkulla ikväll :D

Lotta sa...

Alltså det där med att vi scrappare är ett lite speciellt folk, på ett positivt sätt, har jag åxå tänkt på. Framför allt så tycker jag att alla scrappare jag mött är så GLADA!! Och man känner sig så välkommen.....Vi är som en ända stor familj allihopa:) Härligt!
Vilken ursöt lite påskkäring du har fotat åxå;)
OCH är det nån som ska vinna Essmos bloggcandy är det DU!! Det skulle du verkligen vara värd....Håller tummarna åt dig nu istället:)

~ Sophia ~ sa...

Var inte rädd för att bli missuppfattad!
Man måste kunna skriva det som tynger en likväl det som glädjer en.
Säger som de andra...scrappare är nog ett släkte för sig och vi är nog skapta för att sprida glädje.

Ha en riktigt glad påsk, och scrappa på.Ser fram emot att få se lite nya alster.
KRAM!

Lillnettan sa...

Jag tror jag skrivit precis samma sak i MIN blogg vid ett tidigare tillfälle...man möts av så mycket vänlighet, kreativitet och givmildhet i scrapvärlden att man liksom bara vill ge vidare. :)

Jag är glad att jag fick vara med och hjälpa A till ett fint bröllop. Sen kände jag mig sådär god och glad och snäll efteråt också, det är inte dumt det heller. :P

Stor kraaam!